Reflektion: Kampen mot naturen

I garaget läcker taket som ett såll. Jag tittar ut från villans övervåning och kan konstatera att orkanen Dagmar och därmed sannolikt växthuseffektens verkningar har drabbat även mig. Flera kvadratmeter takpapp har blåst av.

Väl uppe på garagetaket inser jag att orkanen inte orsakade förödelsen ensam. Trädgården kan utan överdrift kallas vildvuxen. Smidiga växter har med tiden letat sig upp längs garagets väggar och in under de dubbla lagren av tjärpapp och gjort så att vinden kunde få fäste under takbeläggningen.

Jag har alltid har skakat på huvudet åt nitiska villaägares envetna slit i trädgården. Nu lär jag mig en läxa. Om man inte håller naturen i schack biter den tillbaka. Det fascistoida tuktandet av växter har antagligen uppstått som resultat av tidigare generationers bittra erfarenhet av naturens härjningar.

Men om vi inte respekterar naturens egna villkor så biter den å andra sidan också tillbaka. Vi har retat upp den med våra utsläpp så att den blir alltmer svårtyglad. I längden kan vi inte vinna en kamp mot naturen eftersom vi själva är en del av den. Förstör vi naturen så förstör vi oss själva. Vi måste besinna oss och försöka hitta en balans i tillvaron. Nu åker jag och köper en presenning.

Pressmeddelandet skickades med Mynewsdesk